Sammanfattning
Pa vagen till NY passerade vi bl.a. GRONLAND! Det sag helt sjukt ut med alla isberg. Helt obebott & isigt land. Sag helt overkligt ut! Jag minns knappt dem 6 timmarna i NY. Satt vralhungrig utan nan energi i kroppen och stirrade i taket undrandes varfor i tusan mitt visa kort inte funkade dar. Tillslut, dem sista tre timmarna pa flyget till st johns sov jag hela vagen i en stol som bara gick att sanka nan 10cm. Min nacke lider.
Val i st johns fick jag traffa en immigration officer i ett konferensrum. Massa papper han ville se och fragade mycket om varfor jag var finsk medborgare i Sverige. Tillslut drog han ivag fran rummet med alla papper, kom tillbaka och sa att han ringt och vackt min mamma (klockan var runt 3-4 svensk tid da). Till sist fick jag mitt study permit, pa det star det att jag far stanna i landet tills den 30 juni 2008. Sa langre an sa kommer jag iaf inte stanna har.
Nar jag fatt mitt studie visum grabbade jag tag i mina 23 kilos vaskor och gick till dar folk vantade pa de anlanda. Dar sag jag Shanes mamma och hojtade till, hon sa att Shane stod bakom hornet sa jag sprang dit och grabba tag i hans arm innan han hann se mig. Hans var saaa inte beredd. Hans blick sa bara ''go away I'm waiting for my girlfriend!!''. Sen hajja han att de va jag. Min Shajnor. :-)
Nu har jag framst sovit av mitt jetlag. Jag har fortfarande inte ens traffat alla Shanes kompisar sen jag kom hit. Men idag ar det planerat att alla ska traffas hos Bacon.
Val i st johns fick jag traffa en immigration officer i ett konferensrum. Massa papper han ville se och fragade mycket om varfor jag var finsk medborgare i Sverige. Tillslut drog han ivag fran rummet med alla papper, kom tillbaka och sa att han ringt och vackt min mamma (klockan var runt 3-4 svensk tid da). Till sist fick jag mitt study permit, pa det star det att jag far stanna i landet tills den 30 juni 2008. Sa langre an sa kommer jag iaf inte stanna har.
Nar jag fatt mitt studie visum grabbade jag tag i mina 23 kilos vaskor och gick till dar folk vantade pa de anlanda. Dar sag jag Shanes mamma och hojtade till, hon sa att Shane stod bakom hornet sa jag sprang dit och grabba tag i hans arm innan han hann se mig. Hans var saaa inte beredd. Hans blick sa bara ''go away I'm waiting for my girlfriend!!''. Sen hajja han att de va jag. Min Shajnor. :-)
Nu har jag framst sovit av mitt jetlag. Jag har fortfarande inte ens traffat alla Shanes kompisar sen jag kom hit. Men idag ar det planerat att alla ska traffas hos Bacon.
Hey there Delilah
Kommentarer
Trackback
